Vad är IPv4-bristen?
IPv4 (Internet Protocol version 4) designades på 1980-talet med 32-bitars adresser, vilket ger totalt cirka 4,3 miljarder unika adresser. På den tiden verkade detta vara mer än tillräckligt – ingen kunde förutse hur stort internet skulle bli.
Idag, med miljarder smartphones, datorer, servrar, IoT-enheter och andra uppkopplade produkter, har dessa adresser i princip tagit slut. IANA (Internet Assigned Numbers Authority) delade ut det sista blocket av IPv4-adresser redan 2011.
Tidslinje för IPv4-uttömningen
- 1981 – IPv4 specificeras med 4,3 miljarder adresser
- 2011 – IANA delar ut de sista IPv4-blocken till regionala register
- 2015 – Nordamerika (ARIN) tar slut på IPv4-adresser
- 2019 – Europa (RIPE NCC) tar slut på IPv4-adresser
- Idag – Nya IPv4-adresser finns endast på sekundärmarknaden
Varför tog de slut?
Flera faktorer bidrog till att IPv4-adresserna tog slut snabbare än förväntat:
1. Explosiv tillväxt av internet
Från några tusen datorer på 1980-talet till miljarder enheter idag. Varje smartphone, surfplatta, smart-TV och IoT-enhet behöver potentiellt en IP-adress.
2. Ineffektiv tilldelning tidigt
I början delades stora adressblock ut generöst. Stora företag och universitet fick miljontals adresser – långt fler än de någonsin skulle använda.
3. Internet of Things (IoT)
Smarta klockor, kylskåp, termostater, säkerhetskameror – allt vill vara uppkopplat. Antalet enheter per person har ökat dramatiskt.
Hur hanteras bristen?
Flera tekniker används för att förlänga livslängden för IPv4:
NAT (Network Address Translation)
NAT gör det möjligt för flera enheter att dela en enda publik IP-adress. Din router använder troligen NAT för att låta alla enheter i ditt hem dela samma externa IP.
CGNAT (Carrier-Grade NAT)
Vissa internetleverantörer använder CGNAT där flera kunder delar samma publika IP-adress. Detta kan orsaka problem med vissa tjänster som kräver direkt åtkomst.
Sekundärmarknaden för IPv4
Oanvända IPv4-adresser säljs nu på en sekundärmarknad. Priserna har stigit från några dollar per adress till $40-50 eller mer per adress (2024).
Konsekvenser av IPv4-bristen
- Ökade kostnader – IPv4-adresser har blivit en handelsvara
- Komplicerade nätverk – Fler NAT-lager gör nätverk svårare att hantera
- Begränsad innovation – Svårare för nya företag att få tillräckligt med adresser
- Prestandaproblem – CGNAT kan påverka hastighet och tillförlitlighet
- Säkerhetsutmaningar – Svårare att spåra problem när många delar samma IP
Lösningen: IPv6
IPv6 är den långsiktiga lösningen på adressbristen. Med 128-bitars adresser erbjuder IPv6 340 undeciljoner (3,4 × 10³⁸) unika adresser – tillräckligt för varje sandkorn på jorden att ha sin egen adress.
Övergången till IPv6 pågår, men går långsamt. Många nätverk kör nu "dual-stack" där både IPv4 och IPv6 fungerar parallellt.
Läs mer om IPv6 och hur det fungerar →
Vad betyder detta för dig?
Som vanlig internetanvändare märker du troligen inte mycket av IPv4-bristen direkt. Din internetleverantör hanterar detta bakom kulisserna. Du kan dock stöta på:
- Problem med vissa spel eller peer-to-peer-tjänster (på grund av CGNAT)
- Svårigheter att köra egen server hemifrån
- Att din IP-adress delas med andra (vilket kan påverka geolokalisering)
Det bästa du kan göra är att se till att din utrustning stödjer IPv6, så att du är redo för framtiden.